15/1-10
Regler för kärlek, med förklaringar
Det var så länge sen, det känns så länge sen allt det där.
Mitt livs första förälskelse. Aldrig var jag så lycklig förr, och aldrig så olycklig. Jag vet inte, kanske är det så för alla, kanske är det nånting som alla måste gå igenom, som att man tappar sina mjölktänder, som att man skrapar sina knän när man lär sig cykla. Jag vet inte.
Jag har redan berättat att hon hette Ann-Katrin. Jag har inte berättat att det var därför jag mötte henne. Alltså, jag hade suttit och glott på henne på bussen länge, bussen till skolan, och sen en dag satt jag och Henke precis bakom henne, och han pratade om serier förstås och av nån anledning sa jag det magiska ordet "Anka" och då vände hon sig om och log mot mig och sa: "Äh ... ville du mig nåt eller ...?"
Och så såg vi in i varandras ögon och sen började vi prata.
Hon hette Ann-Katrin och kallades Ann-Ka. Jag sa ordet "anka". Så började det. Som en dålig vits.
Och nu sitter jag på bussen igen och en svag doft av citronen fick mig att minnas henne, fick mig att minnas allt.
Mina kinder brände. Nu rodnade jag för att jag var så dum då. En dum liten skolpojke var jag, nybörjade på kärlek och alla spel som spelats mellan en kille och en tjej. Jag viste mer nu, nånting hade jag lärt mig. Jag hade lärt mig några viktga regler för kärlek.
1. Visa dig inte alltför intresserad, då är du inte intressant.
2. Efterår kan man inte bli vänner.
3. Du kan inte älska lagom mycket.
4. Det fins ingen rättvisa.
5. Hur ont det än gör så dör du inte.
Fattar du? Nej, du vet så lite. Var och en måste göra sina egna erfarenheter, själv försöka lära nånting. Du är inte där ännu. Men jag drar mina förklarningar i alla fall. Kanske förstår du sen.
1. Visa dig inte alltför intresserad. Lyssna: Vi hade en katt förr. Den var
grå och söt och hette Silver.
Lillasyster Hanna ville alltid lyfta upp Silver och gosa med henne. Jag
ville alltid lyfta upp Silver och
gosa med hene. Mamma ville alltid lyfta upp Silver och gosa med
henne. Men Kriser, mammas man,
han struntadei Silver helt ocg hållet. Och varje kväll när vi satt framför
teven kom Silver gående med
svansen i vädret, och Hanna och mamma och jag lockade på henne och
varje kväll struntade hon i oss
och hoppade upp i kristers knä och la sig tillrätta och där och började
spinna. Fattar du? Jag säger inte
att tjejer är som katter, jag säger bara att de inte vill att killarna ska
vara alltför intresserade, de vill
inte ha killar som ligger på knä och viskar "jag älskar dig, jag älskar
dig, jag längtar, längtar, längtar
efter dig, alltid när du i´nte är med mig längtar jag efter dig, jag viste
inte var ordet längta betydde
förren jag träffade dig". Sånt fungerar inte. Nej, tjejerna vill att killarna
ska vara kyliga och spännande
och verka lagom ointresserade. Trist men sant. Ärlighet kan du glömma.
Spela teater är det
som gäller. Tjejerna och katterna vill vinna dig, inte ha dig grattis till
skänks.
2. Efteråt kan man inte bli vänner. Du är kär i en tjej, du lär känna henne,
du kommer henne så nära som
aldrig nånsin förr, hon får se dig naken, du får se henne naken, och jag
menar ... ja, du fattar vad jag
menar, inte bara naken utan kläder, också naken utan att spela några
roller, utan att bära några
masker. Sånt. Du kan vara dg själv som aldrig förr, hon tar fram det
bästa i dig. Sånt. Och sen tar det
slut. Och då måste ni bara slänga bort varandra. Inget av allt det
där fina betyder mer än katpiss
längre. Allt eller inget. Man blir aldrig vänner efteråt.
3. Du kan inte älska lagom mycket. Allt eller inget. Aldrig lagom mycket. Du
har inget val, du kan inte
vara smart, du kan inte sätta upp några regler eller förklaringar och tro
att
du blir bättre på de här
lekarna. Du drabbas, och sen har du inget val, och du blir dum-i-huvet
av
att vara förälskad, det vet
alla, du blir en liten dum småunge.
4. Det finns ingen rättvisa. Du kan vara hur schyst och snäll som helst och
ändån bli fimpad och
bortkastad. Den som älskar mest är alltid i underläge. Orättvist, men
sant.
5. Hur ont det än gör så dör du inte. Man dör inte av hjärtesmärta. Okej, du
gråter. Svek, svartsjuka,
falskhet, lögner. Okej, sånt gör ont. Men du dör inte. Du dör av cancer
eller i en bilolycka eller
drunknar eller blir innebränd eller ihjälsparkad eller nåt, men inte av
brustet hjärta, inte av kärlek som
tar slut. Och du tar inte livet av dig heller, det är bara en barnslig tyck-
synd-om-mig-idé. Nej, du
överlever. Livet går vidare.
Så. Där fick du mina regler med förklarningar. Jag menar inte att jag är expert. Men nånting har jag lärt mig.
Ja, det hörs barnsligt. Nej, jag är inte fjorton år. Sjutton.
Ur; THE RETURN OF HJÄRTANS FRÖJD
Av; PER NILSSON
Kommentarer
Trackback
